Kamikaze - Åsikter och tankar

Har sett hela säsong ett och två av denna eminenta serie, blev helt fast och sträcksåg den under några dagar. Nu väntar jag med spänning på säsong tre, måste också ge beröm till Alexander Skarsgård som imponerat ohört i serien som en vampyrsheriff. Serien är annorlunda och ganska så unik, man kommer närmare vampyrer och andra väsen på ett sätt jag inte sett i varken Blade eller Underworld. HBO ligger bakom och som vanligt är det rått och ocensurerat precis som det ska vara,

Skrev för en tid sen om Warpath expansionen till Empire Total War som fokuserar på indianer i slutet på 1700-talet och framåt. Fick då en kommentar att det här med indianer och fältslag inte stämde med verkligheten alls. Jag bestämde mig för att forska vidare i ämnet. Om man skulle jämföra fältslag med europeiska mått så skulle de med indianer möjligen kallas skärmytslingar. Men tänkte lista några som man eventuellt skulle kunna räkna, men mesta dels pratas det mer om olika indiankrig än rena fältslag vilket tyder på att mindre sammanstötningar var betydligt vanligare.

Little Bighorn är säkerligen känt för de flesta och många tror kanske också att det var ett stort fältslag? Men nja sammanlagt ca 1200 -1500 man medräknat båda sidor. Alltså inget fältslag i egentlig mening.

Wounded Knee vi snackar max 1000 inblandade även här, rätta mig gärna om jag har fel men knappast något fältslag.

Hur mycket jag än läser så finner jag inget stöd för egentliga fältslag varken i syd eller Nordamerika under denna epok.

Men spelet då? Nja nu när jag testat det en hel del så ger inte trailern hela sanningen, när man spelar som indianerna uppmanas man att INTE ge sig in i rena fältslag och inte slåss på europeiska villkor utan det är bakhåll, flankningar etc som används. Så spelet var en gnutta mer realistiskt än vad som angavs i trailern. Oavsett så är expansionen skitkul och grymt underhållande.

Det har nu gått en vecka efter operationen, näsan har så smått blivit bättre och jag kan andas allt mer för varje dag som går. Däremot har jag tre dar i följd haft näsblod, första dagen i över en timme. Det var en jävligt läskig företeelse. Har sen helgen slutat helt med smärtstillande, vill inte ta sånt för länge däremot har jag börjat använda nozeoil för att försöka motarbeta näsblodet.

Tillbaka till arbetet på måndag igen och då förhoppningsvis helt återställd, ska på återbesök om ca två veckor och då får vi se vad som blivit av det. Förhoppningsvis något bra för det har varit en tämligen jobbig period efter operationen.

Äntligen en tvåa på spelet som jag personligen tyckte var mycket roligare än Hearts of Iron. Mer info här.

I måndags fick jag med kort varsel bege mig till Ängelholms sjukhus för att ta ett blodgruppstest inför onsdagens operation. Jag vet fortfarande inte vilken blodgrupp jag har men antar att de nu vet

Så kom onsdagen, åt frukost ca 05.30 för jag skulle fasta efter 06.00 och efter som jag inte opererar mig speciellt ofta tolkade jag det som att jag inte heller fick dricka något. Sagt och gjort, 10.20 satte jag mig på tåget mot Ängelholm, hungrig och dåsig med en begynnande huvudvärk. Väl framme och avkliven från tåget fick jag samma fråga föst av en kille och sen av en dagisklass om vart tågmuseet låg, tror jag pekade rätt till dem :p En skön promenad senare kom jag fram till sjukhuset och gick förbi caféet och kände den ljuva kaffedoften, ren tortyr.

Väl uppe anmälde jag min ankomst, blev sen uppskickad till dagkirurgen klockan var nu 11.30 och jag var ca en halvtimme för tidig. Väl på plats fick jag reda på att de var ca en timme försenade så det var bara att sätta sig i världens minsta väntrum. Somnade nästan men huvudvärken höll mig vaken. Blev sen inkallad och fick ett litet bås med en sjuksäng. Bytte om till en lång skjorta och några väldigt osexiga strumpbyxor. Låg säkert en 40 minuter innan en sköterska kom in med lite diclofenac, morfin och en “åksjuketablett” mot iallamåendet efteråt. Låg väl ca 30 minuter till innan min läkare kom in, förklarade hur operationen skulle gå till etc. De skulle bla ta sig in i min bihå¨la och ta bort en cysta de upptäckte vid ett tidigare tillfälle och även bredda mina näsgångar genom att ta bort lite från skiljeväggen (septum) etc.

Tack och lov började tabletterna kicka in och huvudvärken blev något lättare, efter en stund kom två grönklädda systrar och körde iväg mig, skum känsla att bli omkringkörd i en sjukhussäng. Igenom lite slussar in en sk förmak innan operationsrummet, där flyttades jag över till en operationsbädd, mindre bekväm men men. Jag tror jag hälsade på säkert tio personer i det rummet, ingen aning avd alla gjorde där men säkert till någon nytta. Sen sattes en kanyl in i ovansidan på min hand och en ventil kopplades till. Jag spändes fast och hela operationsbädden kördes in i själva operationssalen med sjukt starka lampor, mitt arma huvud.

En slang kopplades in till min ventil på handen och en syrgasmask sattes över min mun och näsa. Andas lugnt sa de och sen vred de på ventilen och narkosen släpptes in, skulle svida lite sa de men jag kände bara lite kyla. Sen försvann jag…

…vaknade upp med total nästäppa och en hals som kändes som halsflussen från helvetet. Hade haft slangar i halsen som orsakat sår, inte nog med det så började det blöda från näsan så jag fick en kompress tejpad under näsan. Supersexigt men va fan, inte så skönt med massa blod rinnandes. Kunde inte riktigt använda mina händer heller då den ene hade dropp i sig och den andre en blodtrycksmätare som kollade trycket med jämna mellanrum.

Inte nog med detta. droppet gjorde mig förbannat toanödig, berättade detta för en sköterska men det var en person före mig. Ett kolli som knappt kunde göra nått själv så det tog sitt tag, trodde jag skulle dö. Allt skit, smärta och sen dödligt pissnödig, jippi! Well well en 20 minuter senare var det min tur, de rullade iväg hela britsen och sen fick jag hjälp att sätta mig upp. Satan vad allt snurrade, billig fylla… men detta följt av en av de bästa “toiletmoments ever”…

Tillbaka i sängen fick jag vila en stund till innan de kopplade loss dropp och liknande, nu var jag tillbaka i det lilla bås där allt började. De kom in med fika bestående av två mackor, kaffe och juice. Mackorna gick knappt att svälja med tanke på min hals och de smakade ingenting pga näsan. Men drycken var välkommen.

En stund efter detta blev jag utskriven då jag själv ansåg att jag var trött på att ligga still. Ringde efter Linda som hämtade mig fortfarande med en kompress under näsan. Köpte hem lite mat från MAX på vägen hem. Smakade absolut INGENTING och var sjukt svårt att få ner men min kropp behövde maten.

Nu är det fredag och det har gått två dagar sen operationen, sover skitdåligt, vaknar typ en gång i timmen och måste dricka för min tunga och mun är snustorra efter att jag bara kan andas genom den. Mat smakar fortfarande inget men näsan börjar så sakta att öppnas, antar att det tar ett tag till innan man kan sova ordentligt. Måtte nu detta bara ge det resultat jag hoppas på, ska på återbesök om ca 10 dagar för att se hur allt gått.

Måste avsluta med att säga att personalen på Ängelholms sjukhus är top of the line, hatten av!

Alla i familjen är nu mer eller mindre förkylda, var på gränsen att jag fick stanna hemma i söndags men bet ihop var ju “bara” sex timmars arbete. Mycket pest som går nu och alla är SÅ rädda för svininfluensen…

Hysteri är vad jag vill samanfatta det med, och vad gäller all jävla handsprit? Tror någon på allvar att den hjälper mot svininfluensan? Det är ett VIRUS, vad jag vet hjälper inte antibakteriella medel på virus!?!?! Men men lite gott är att det kanske hjälper mot annat skit i bakterieväg..

Mer info här.

Jag gillade verkligen Wallace and Gromit och även långfilmen Flykten från Hönsgården/Chicken Run (som för de som inte visste det bygger löst på filmen The great escape om en stor flykt under andra världskriget).

Fåret Shaun är den senaste skapelsen från Nick park, underhållande men titelmelodin är extremt vanebildande…

Var egentligen ledig från dagis idag, men eftersom skolfotografen var där idag så åkte vi ner där likväl. Skulle tas en gruppbild först och oj jösses att få 13-15 barn i åldern 1 och uppåt att stå stilla och strukturerade framför en kamera såpass länge att han kan ta några bilder. Sammanfattas med ett ord KAOS. Tror nog han fick någon bra bild men Isac gillade inte att vara still så länge, en annan unge fick för sig att springa iväg och så pågick det haha

Efter det skulle det tas porträttfoto, Isac fick sitta i mitt knä men jag kom inte med på bilden oavsett. var en kamp för Isac var både trött och grymt uttråkad. Tror vi fick ett par bra bilder i alla fall. Var en erfarenhet vill ja lova…

Har införskaffat en spikmatta, en svensk variant helt i plast med mjukare taggar överst för säte eller nacke samt hårda spikar för ryggen. Inledde utan att ha något mellan som den viking man är Men det gjorde ONT i början, plågsamt men stod ut tills en skön värme spred sig längs ryggen och man kände hur man blev tröttare och tröttare. Skulle lätt kunnat somna efter en stund. Låg i ca 25 minuter innan Isac började köra på mig med sina leksaksbilar och skulle klättra på mig vilket INTE var speciellt skönt med X antal spikar i ryggen.

Efteråt var man lite vimsig men har en skön känsla i kroppen, blev törstig och lite begynnande huvudvärk. Men det skulle tydligen vara vanliga symtom i början. Detta måste testas mer för det var trevligt.

Har nog aldrig blivit så rädd i hela mitt liv tidigare, var inne i Helsingborg. Utanför centralen bygger de om ordentligt och bara en fil är öppen för bilar åt båda hållen. Trafikljusen är avstängda och farten är sänkt för att gående ska kunna ha företräde.

Jag gick med Isac i barnvagnen tillsammans med ca 10 andra och skulle korsa vägen vid ett övergångsställe. Tittade noga åt båda hållen och såg hur bilarna stannade för att släppa över oss. Och precis när vi skulle ta steget ut i vägen kommer en bil i ca 60-70 km/h från vänster, jag skriker till och alla hinner tvärstanna när bilen passerar Isacs vagn och de främsta med ca en halvmeter till godo…

Var en dansk bil med en kärring i han jag se, hon bromsade inte ens in efteråt utan fortsatte i samma fart. Två sek senare eller att jag inte upptäckt bilen så… fy fan vill inte ens tänka tanken… kändes helt sjukt efteråt… aldrig varit så nära… vill inte ens tänka tanken på vad som kunde ha hänt. Jävla as, önskar jag kunde slängt en gatsten på bilen men allt gick så sjukt fort… evigt tacksam att inget hände.

Helt underbart spel i SimCity stil där man bygger och underhåller sin egen bananrepublik. Ladda hem demot och testa, detta spelet är ett givet köp när det släpps.

När Kanye slog igenom med The College Dropout tyckte jag han var grym och nyskapande. Dessutom en en mycket duktig producent. Men efter det har det stigit honom åt huvudet och han har blivit mycket skum.

Så när sångerskan Tayler Swift vinner ett pris och ska till att hålla sitt tacktal rusar han upp på scenen, tar mikrofonen från henne och skriker att Beyonce har gjort en av världens bästa videos. Detta var första gången nykomlingen Taylor vann något…. FUCK YOU KANYE!

Senare på kvällen vann Beyonce ett pris, men istället för att hålla ett tacktal valde hon tátt ta upp Taylor Swift på scenen och gav henne tillfälle att hålla sitt tacktal. Jag är verkligen INTE förtjust i Beyonce, men detta var förbannat storsint KUDOS!

Återigen, FUCK YOU KANYE!