Allmänt, Musik & dansOctober 30, 2007 11:28 pm
Paul Pott
Har som jag skrivit innan aldrig varit någon stor fan av opera men har inte heller haft något emot det. Men när jag lyssnar på "Got Talent?" vinnaren i Storbritannien Paul Pott så är det fan inte långt till tårar, vilken röst och vilken makt operan verkligen har. Kanske på äldre dar man börjar inse dess storhet, jag vet inte men klippet med hans bidrag känns i hjärtat, helt underbart.
The URI to TrackBack this entry is: http://kamikaze.blogsome.com/2007/10/30/paul-pot/trackback/
RSS feed för kommentarer i denna post.
Line and paragraph breaks automatic, e-mail address never displayed, HTML är tillåtet: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <code> <em> <i> <strike> <strong>
Jag säger som Robert Becirovic från Close-Up Magazine; Opera är finkulturens dödsmetall - då man måste vara en mycket speciell människa för att verkligen kunna uppskatta det…
Comment av Ruthger — October 31, 2007 @ 12:12 am
Pott i all ära - men hans röst är rätt långt ifrån de största mästarnas. En detalj i hans röst som stör mig är att han låter väldigt ansträngd när han sjunger, dvs tonerna kommer fram lite stånkigt. Han skulle nog kunna bli bra, men han behöver tränas av proffsen.
Comment av Nihonshu — October 31, 2007 @ 2:40 am
Vill du se känslor är di Stefano en du ska kolla in. Gammal ljudkvalitet - men det mesta framgår ändå:
http://youtube.com/watch?v=pn_eS2XFZ5g
Comment av Nihonshu — October 31, 2007 @ 2:42 am
Tror att folk gillar Pott mest för att folk helt enkelt inte är vana vid opera i “pop”-sammanhang 2007. Ungefär samma effekt som “tre tenorerna” hade en gång i tden - tar operan in i vardagsrummet - utan att egentligen kanske vara i närheten av de som kan sjunga opera allra bäst. Potts-inslagen är ju väldigt emotionella mycket pga hela situationen - en underdog och så publikens jubel osv. Men sätt honom att sjunga på en skiva i en studio - och situationen blir en annan. Då är det med Pavarotti, Domingo och Jussi som man ska jämföra med. Inte minst med svenske Jussi.
Comment av Nihonshu — October 31, 2007 @ 2:53 am
Så sant som det var sagt men det är just underdog situationen och att han kom från ingenstanns som också påverkar hur man berör av honom. SJälvklart är han inte i närheten av de stora men som de sagt om honom, han är en oslipad diamant.
Comment av Element Five — October 31, 2007 @ 11:22 am
han e grymt bra, han spelade på rosa bandet i stockholm igår tror ja..
Comment av Henke — October 31, 2007 @ 11:47 am
Underdog? Ha, tillåt mig att skratta. En person som vinner regisserade tv-program är knappast en underdog. Vad man nu tycker om honom är irrelevant, men någon underdog är han definitivt inte…
Comment av Ruthger — October 31, 2007 @ 8:34 pm
Rutger: Det kvittar om han är en skapad underdog av TVbolaget eller en verklig underdog, han blir fortfarande en underdog för publiken - och det är allt som är relevant i det här.
Comment av Nihonshu — October 31, 2007 @ 10:13 pm
jag får goosebumps och tårar i ögonen. Inte en falsk ton där!
Comment av Mikah — November 1, 2007 @ 2:50 am
Och precis som vanligt så håller jag inte med Nionsu. Jag motsätter mig den typen av begreppsdevalvering. Å det oavsett vad andra anser om saken.
Comment av Ruthger — November 1, 2007 @ 9:00 am
Rutger utan h eftersom du inte verkar kunna stava: Och VARFÖR skulle det vara en begreppsdevalvering att konstatera att underdogbegreppet åsyftar imagen, och inte verkligheten?
Comment av Nihonshu — November 1, 2007 @ 3:06 pm
Mika: Det är ju situationen som gör att man får goosebumps, man är ett offer för medias effektiva manipulation - publiken reser sig, publiken jublar, domarna smälter och fäller tom tårar, musikstycket är per definition väldigt emotionellt - och killen gör något oväntat bra - självklart får man goosebumps.
Men att han inte skulle sjunga en falsk ton var inte sant, jag hörde några stycken tillfällen där han glider lite väck från sina toner.
Comment av Nihonshu — November 1, 2007 @ 3:08 pm
Hastigt och lustigt inser jag att även du gjort det roliga misstaget att stava Herr Paul Potts namn utan -s ändelsen. Men jag antar att han får ta den smällen när hans namn liknar Pol Pot:s något så fruktansvärt. Värt att tillägga är väl att jag håller med. Han sjunger verkligen för kung och fosterland den karln.
Comment av Bell — November 2, 2007 @ 4:13 pm
Snälla människor. Paul Pott BERÖR…..
Varför??? Ingen aning.
Men t.ex. Rod Stewart har väl “skit taskig” röst eller.
Om man nu ska jämföra…
Comment av Vitae — November 18, 2007 @ 1:43 am
Japp han berör absolut
Comment av Element Five — November 18, 2007 @ 2:39 pm